You´re the voice - det får aldrig glömmas bort!

Då har jag varit och röstat. Det tragiska är att jag röstar för att jag vet vad jag inte vill ha, inte för att jag tycker att det finns något strålande alternativ att rösta på. Jag tycker att partikäbblet är svårt att ta på allvar. Det känns likriktat och flummigt. Jag har mycket lättare för att engagera mig i vissa specifika sakfrågor. Der behövs mer direktdemokrati helt enkelt. Men naturligtvis röstar jag ändå, eftersom vi måste mota Olle i grind dvs. Sverigedemokraterna. Det vill vi INTE ha; ett Sverige präglat av fördomar, främlingsfientlighet och trångsynthet. Det är i alla fall något om vi tillsammans kan stå upp för det och säga stopp i tid.

Tror ni inte att så fort jag hade tagit ett steg in i vallokalen så tryckte någon upp en röstsedel under min näsa. "Sverigedemokraterna" stod det. "Sverigedemokraterna, nej tack." sa jag argt och blev så distraherad att jag gick in i fel lokal och blev jagad av en kvinna som ville ge mig mitt valkuvert. Usch, att man inte ens kan få rösta ifred. FöFörra veckan fick jag reklam hemskickad från SD, igår låg det reklam på vindrutan på bilen och nu idag så stod de INNE i vallokalen. Det är vidrigt.

Vi får aldrig glömma bort att det är vi: Sveriges tänkande människor, vi som är i majoritet, vi som vill leva i ett harmoniskt och humanistiskt Sverige som kommer bestämma framtiden. Våra röster måste höras. Detta får mig att tänka på den fantastiska låten "Youré the voice" med John Farnham:

You're the voice, try and understand it.

Make a noise and make it clear.
Oh-o-o-o, whoa-o-o-o!
We're not gonna sit in silence
We're not gonna live with fear
Oh-o-o-o, whoa-o-o-o!

Glöm aldrig bort att du har en röst som måste höras. "You´re the voice!"