Inatt sov jag riktigt uselt. Jag vaknade två gånger efter att ha drömt samma mardröm. En dröm då jag inser att jag har glömt något riktigt viktigt och att det inte finns någon återvändo. Vad detta oerhört viktiga består i, vet jag inte. När jag vaknar vet jag inte heller var jag befinner mig så jag sätter mig upp i sängen och hyperventilerar. Det brukar ta upp till fem minuter innan jag har fattat att allt faktiskt är okej. Inatt så blev min stackars pappa som låg och sov i samma rum drabbad. Efter omgång nummer två snäsde han yrvaket: "Men lugna ner dig och stäng dörren!" Öhh... ja, det hjälper ju. Vadå stänga dörren? :-) Jag tror det här med drömmarna är ett tecken på stress. Jag får försöka tagga ner lite och ta det lugnt. För jag har ju betalat hyran, deklarerat och jag brukar komma ihåg att gå till jobbet på mornarna och åka hem på eftermiddagen, så vad är det jag oroar mig för att glömma? Jag har ju dessutom två kalendrar, mobilen och mitt goda minne till hjälp i mitt liv.
För övrigt är jag just hemkommen från en vårkonsert i Haga där jag har ackompanjerat min goda vän och granne S-M när hon sjöng "Vilken underbar värld". Det var en fröjd att dessutom få lyssna på en kör och få sjunga in våren på allvar. Dessutom har jag idag varit ute och gått poängpromenad och spelat brännboll med mina goa elever. Jag känner mig pigg och glad och inspirerad och.... redo för sängen. Men först lite översovningsprat med goaste R.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar