Svensk musik under 30-, 40- och 50-talet - det är grejer det. Jag tillhör väl en av de få i min generation som har växt upp med sån musik. Detta främst för att min pappa aldrig har lyssnat på någon musik som är komponerad efter 1960. Så redan när jag var barn gav jag upp och beslöt mig för att försöka gilla musiken. Nu tycker jag att mycket är helt underbart. Nu menar jag inte att svensk schlager från den tiden går varm på spotify hemma hos mig, men ibland så och ibland så sjungs det vid pianot. För det är något med nostalgin. Dessutom så står musiken på något sätt för tryggheten i min barndom. Pappa sittandes i extas i en gungstol med Zarah Leander eller Sickan Carlsson på högsta volym - det symboliserar harmoni.
Musiken är helt enkelt käck, enkel och härlig med roliga texter! Jag har många gånger funderat på hur det måste ha känts i det tidiga 1900-talets Sverige, när det nästan inte fanns någon tragisk eller ledsam populärmusik. Själv har jag ju och många med mig ett behov att lyssna på Kent, Coldplay, Broder Daniel, Ulf Lundell m.m., för att riktigt känna in den där sorgsna atmosfären i en deppig låt och liksom genomgå katharsis genom den identifikation man känner med låten. Men svenska gamla schlagers, de kan handla om ledsamma saker men är alltjämt lika käcka. Vilka hemskheter de än tar upp så låter det käckt. I tidsandan låg helt enkelt att försöka vara positiv oavsett vad. "Strålande tider, härliga tider." "Bättre och bättre dag för dag." "Tjo och tjim och inget annat."
Ta Ernst Rolf med den roliga Från Frisco till Cap eller lite informellt kallad Alla jäntor är lika. Det är en klämkäck liten melodi om otrohet, brutna löften och krossade hjärtan. Love it! Det får mig nästan att rycka på axlarna och tänka att det är väl inte så farligt med lite otrohet och falska löften.
Favoritslingor ur sången:
"Säg, är du nöjder du, på alla fröjder du? Var är väl löftet du gav bakom logen? För först betog du mig och sen bedrog du mig och såna saker förglömmer man ej." (Varför står man aldrig bakom logar och kysser varandra nuförtiden? Det var bättre förr...)
"Du ska inte tro att jag går här och sörjer mig blek. Du ska inte tro att jag sitter och tjurar. Nä, här min själ har du gossen som falskhet och svek tar akkurat som det vore en lek." (Blek, svek, lek - vilket ord ska bort?)
"Jag går och viker jag, ner mot Tropikerna för där finns jäntor i drösvis som väntar." (Jag kan se det framför mig. Kvinnor i stora flockar som väntar på att överfalla en svensk sjöman.)
För övrigt känner jag mig fortfarande som en koala som ätit för många eukalyptus-blad. Snörvel, suck och stön. Efter fyra timmars sömn ska jag trösta mig med ett avsnitt av Rederiet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar